Färden som vi tänkte imorgon, fryser nog in för oss.

Nu blir det att ta nya författartag i morgon. Vi hade faktiskt tänkt ta en tur till Arvidsjaur istället men kylan sätter nog stopp för det. Det känns inte helt lungt att ge sig iväg när temperaturen står på -30 grader. Så befarar jag i alla fall att det blir, när siffrorna nu i kväll kryper upp och närmar sig de 30. Hade det blivit bilfärd imorgon så skulle jag ha tagit med mig och pluggat samiska i bilen. Försökt få in nolla, okta, guokte. golbma. njeallje, vihtta osv., alltså räkneorden på samiska. Eller januari månad, ođđajagemánnu, februari månad, guovvamánnu osv... men jag får väl ta med mig mina anteckningar som kvällsläsning istället. Jag längtar till att få skriva, nu känner jag hur historien pockar på. Vill hända och avslöjas. Just nu kämpar jag med en av mina huvudpersoner som ska skriftas i kyrkan och kyrktagas. Att få barn utan att vara gift var en prövning för kvinnorna. Det var en kvinnosyn som vi, människor av idag, i alla fall i Sverige, inte kan tro ha hänt här. Jag är glad att samhället har förändrats men jag kan inte undgå att vara stolt över hur tappra och hur tåliga de var då, en del av dem.... Men de är ju klart, de hade inga val. Ni i alla fall, må ha det bra!