Skohö...

nog är väl det en outnyttjad resurs som borde tas till vara?

Skohö som vi själva skaffat under varma sommardagar. 

När vi tillsammans med familjen eller med vänner,  har varit ute och solat. 

Vid någon fuktig mark i snårskogen. Så sammanhållande och så nyttigt!

För med småsockar är det alltid jobbigt 

de ska köpas, i tid och otid 

och det är sällan man blir nöjd.

Har man tur, så kanske någon i släkten tycker om att sticka strumpor. 

Men de små måste skaffas i alla fall.

Som sedan ska  tvättas, kanske bara efter en dag.

och vilket jobb sedan att leta ihop dem, i par.

För en av dem är ju alltid bort, hur man än bär sig åt.

Men även om båda finns, så blir det problem med resåren.

Som antingen är för hård eller för slapp. 

Så härligt istället att kunna ta fram en skohöbilga

som hängt på väggen, i uthuset för att torka

Bilga, så kallas de här, de flätade knippena med skohö. 

Tottar av mjukt gräs stoppar men sedan i skorna, fyller ut alla  hål

runt de nakna fötterna, på sidorna, under och så lite till.

Noggrant, för annars blir det skoskav.

Fyller man rätt så blir det aldrig för instängt, och sällan för varmt eller kallt

 bara mysigt och skönt.

Har man skohö i skorna så behöver man nog inte ta skorna av, 

för det tar för mycket tid.

och ska man ändå göra det, så blir man nog avrådd,

eftersom risken för boss är ganska stor.

Men det bästa med skohöet kommer ändå sist.

När det  är utnött, behöver man inte tvätta.

Bara att åter, ge det till naturen.
Närproducerat och ekologiskt!

Vore det inte nå´t?