Jag vill ju vara fokuserad på det jag gett mig in i.
Jag vill lära mig så mycket som möjligt nu och ta reda på massor av fakta om 1800-talet.
Plötsligt ploppar det upp i min skalle en massa tankar som stör.
Som att nu är det tid att se om mina blommor. De vill ha ny jord, just nu!
Om att, nog borde jag måla lite, börja på renen som jag ju redan har förberett på en pannå.
Ser på tyghögen vid symaskinen och den irriterar mig så fruktansvärt.
Jag borde ta itu med den snart och framför allt borde jag slipa några stenar,
snart i alla fall, eftersom butiken där jag lämnar in mina smycken,
har nästan sålt slut och behöver nya.
Så till allt riktigt vanliga, putsa fönster, byta gardiner, städa upp efter vintern,
ja, i mina sämsta stunder kan listan göras hur lång som helst.
Det knasiga är ju att allt det där är ju roliga saker,
jag kan inte förstå att det kan kännas så pressande.
Det är nog tid för massor av meditation och yoga för mig för det har fungerat förr...
Har ni hört talas om att man kan defragmentarisera datorn? (om jag nu stavade ordet rätt)
I alla fall, ordna ihop alla trådar så att strukturen återställs.
Det kan nog behövas i den mänskliga hjärnan också.
"Det måste var torsdag imorgon. Jag har aldrig fått nån ordning på torsdagarna"
