Friday 31 October 2014

Så är det, att plötsligt finns lösningen där.

Igår var vi till den stora staden Piteå och jag fick en stund ensam i bilen. Som vanligt var min lilla dator med och när jag öppnade den och började fundera på de få raderna i början av min historia. De har jag haft så svårt med, Återkommit till, ändrat, tagit bort och lagt till många, många gånger. För just början är ju så viktig att fånga intresset med. Det är också inkörsporten till resten av boken. 
Början ska ju vara liksom en ingress till resten av historien. 
Döm om min förvåning när den plötsligt fanns där. Den fanns i mina fingertoppar, på en parkeringsplats i Piteå. Jag tror och hoppas att den känns slutgiltig nu, i alla fall känns det som om jag är på rätt väg..


.

2 comments:

  1. Hej Tack för kommentar på min blogg. Håller med om det där med skrivandet. Är härligt att gå in i berättelsebubblan. Och härligt när man som du där i bilen helt plötsligt bara vet hur det ska stå.

    ReplyDelete
  2. Välkommen Katarina!. Roligt att du tittar in. Det är en smula magiskt det där. Att plötsligt få insikt. Det händer mig rätt ofta och inte bara i skrivandet. Även andra saker jag går och funderar på kan plötsligt bli uppenbara. Jag tror att man måste gå vidare om man får en ingivelse. Livet blir så mycket spännande då.

    ReplyDelete