Värdering - Skrivpuffs utmaning den 24 november.

Jag värderar jättemycket att få bo där jag bor.
Att få ägna mina dagar åt det jag brinner för.
Att få skriva på heltid om det som intresserar mig
Att vi har tre jättefina ungar och redan hunnit få 5 barnbarn.
Att vi har det så bra, jag och maken
Att ha mina föräldrar kvar och få umgås både med dem
och med min makes föräldrar.
Att få ha goda grannar och känna mig välkommen till dem.
Att det snart är jul och vi får vara tillsammans allihop
och just nu värderar jag också, jättehögt
vårt nyrenoverade sovrum och läshörna.
och sist men inte minst
värderar jag vår fjant-tant till hund
Vinka, vår fyrvägskorsning.
Det finns ingen som hon.

Att behålla kreativiteten och få nya insikter kan man ibland få leta efter.

Jag försökte vara med och lägga klickgolv i sovrummet men det gick inte så bra med flera hantverkare, dessutom har ju gubben det som arbete bl.a. så han tyckte det gick bäst att vara ensam. Jag har ju mitt arbetsrum bara vägg i vägg så jag gick dit in och jobbade med mina kvinnor istället.
Ryckte bara in och hjälpte honom när det behövdes.

Jag hade ju varit bort från min historia för någon dag och genast började jag känna mig obekväm.
Började tvivla och tänka: har jag kanske tagit på mig för mycket, jag blev nästan deppig. Historien är ju så enorm, så svår och omfattande så åt vilket håll ska det bära iväg. Det finns så många vägskäl och så många stickvägar som har en tendens att spreta åt alla håll. Så många som jag nog inte alls bör följa.

Men jag började läsa in mig på min historia och slog i böcker och plötsligt satt jag mitt i händelsen och antecknade händelseförloppet. Jag visste vad som skulle hända!!! Åh, så glad jag blir när det flyter på så bra och speciellt nu när jag insåg att mitt tvivlande bara var ett tecken på kreativitet. Det är skönt när den insikten bara faller över mig.
Nu är det bara att jobba på!

I fredags fick jag mig tillsänd denna bok. Som jag kommer att lusläsa kommande vecka.

Ingen bästsäller kanske.

Men en bok som jag länge varit på jakt efter i mitt arbete. Jag hoppas att den motsvarar en del förväntningar som jag har fått på den.

Den är skriven av Phebe Fjällström, 1991.

Min förlorade tvillingsjäl.

Skrivpuffs utmaning den 4 november 2010. Jag snubblade genom gräset, med marsvinsburen . Med den mening att jag skulle plocka maskrosblad och andra godheter åt mitt lilla husdjur men så snart jag kom bakom uthusknuten sjönk jag ner, utan möjlighet att gå ett enda steg till. Utom synhåll från någon annans ögon gav jag efter för mina krampande muskler och kastade mig ner i gräset allt medan tårarna rann. Min kropp drog ihop sig i gråtattack efter gråtattack, i sina försök att bli av med den fruktansvärda klampen som hotade att växa och kväva mig. Tidigare på morgonen hade jag hört flyttbilden dundra förbi och ännu värre blev det när det mindre ljudet hördes passera vårt hus. Då hade jag knipit ihop tårkanalerna och tryckt ner alla känslor i tryckkammaren som jag inte visste fanns i mitt inre. Den som hotade att spränga mig nu. Jag kramade gräsrötterna mellan mina fingrar. Sommaren var varm och skön men att glädjas åt det kunde jag inte . Inte när min bästa vän hade flyttat. Vi som delat allt, skola, fritid, telefonen, cykelturerna, skidturerna, pojkarna, kompisarna, ja, till och med våra egna hem. Vi som jämt varit tillsammans, aldrig grälat, aldrig varit osams om något. Vi var tvillingsjälar som hade levt bara några kilometer från varandra men nu hade hela 50 mil emellan oss. Jag måste ju fortsätta mitt liv utan hennes klingande skratt, utan hennes stödjande tankar, utan hennes upptåg eller våra gemensamma utflykter. Trina, så hette marsvinet. Jag flyttade över mina sargade tankar till henne och lät dem försöka trösta mig. Som i ett dimmigt filter lindade jag in det svåra i mitt inre och förstod att jag nu klarat av den första pressen. Många blev de stunder när jag gläntade på filtret och lät känslorna komma fram. Men nu steg jag upp, plockade några maskrosblad och bäddade in mitt marsvin i sitt bo. I mitt nästa brev till min vän gläntade jag på mitt filter. Papperet blev vått.